Den sista resan

Böckerna heter Den enda resan och Den sista resan.De är två fristående romaner, som beskriver Gustafs och Nohiirs äventyr. De utspelas i nutid, och handlingen utgår från Sverige, för att breda ut sig till Tyskland, Schweiz och Nepal. De två personerna vi följer i de tre böckerna, är Gu [...]
Visa längre beskrivning

Böckerna heter Den enda resan och Den sista resan.De är två fristående romaner, som beskriver Gustafs och Nohiirs äventyr. De utspelas i nutid, och handlingen utgår från Sverige, för att breda ut sig till Tyskland, Schweiz och Nepal. De två personerna vi följer i de tre böckerna, är Gustaf Lindaeus, och hans adoptivdotter Nohiir. Den enda resan: Gustaf är privatskolefostrad diplomatson, van vid resor sedan barndomen. Han reser så fort han får tid och råd. Detta resande är en av kärnpunkterna i böckerna. Resa vart och varför? Nohiir är en liten försummad flicka från Basel, Schweiz, fostrad av det hårda livet som gatubarn. Gustaf adopterar henne, fostrar henne i sitt hem i småländska samhället Lagan, där hon också får gå i skolan. Myndigheterna besöker hemmet för att orientera sig om förhållandena. En organisation, Terra Mundi, söker upp Gustaf, och ber honom vara kurir, eftersom han är så resvan, språkkunnig och kreativ när det gäller att klara sig ur obekväma situationer. Kuriruppdragen blir plötsligt våldsamma och mycket farliga. Organisationen har fått tillstånd att hantera utbränt kärnbränsleavfall, men planerar dessutom att ta hand om övrigt europeiskt k-avfall i all hemlighet. Det skall gömmas i bergsmassivet Kynnefjäll i Bohuslän. En doktorand är deras hemlighet på spåren, och visar på detta vid sin disputation. Terra Mundi har hyrt in sig i tre kloster, två i Tyskland och ett i Sverige, för att kunna sköta sin forskning och sitt utvecklingsarbete ostört. Gustaf Lindaeus kör kurirresor mellan dessa kloster, med information som inte får postas eller mailas. Han blir djupt god vän med abboten i klostret Engelsberg, fader Christoff, och deras vänskap följer genom böckerna. Nohiir får vänner på Nätet, och söker sitt ursprung, eftersom hon anar att Schweiz inte är hennes hemland, och en drömbild som följer henne genom livet, där en mycket gammal kvinna strör sand i hennes hår. Mellan Gustaf och Nohiir uppstår, eller framväxer, ett varmt och kärleksfullt förhållande, och de får gemensamma vänner i Tyskland, under sina resor, men de har ett väldigt avgörande samtal om kärlek och ömsesidigt beroende, där Nohiir slutligen tolkar Gustafs eviga resande. Den sista resan: Tre år senare. Terra Mundi har gått i konkurs, men ett litet dataföretag som varit dess kompanjoner, har överlevt. De har utvecklat en mjukvara som många företag vill få tag på, oavsett metod. Källkoden sparas, ingraverad i två guldarmband, och man måste följaktligen ha tillgång till båda för att kunna "ta kontroll" över mjukvaran. Företagets ägares dotter får det ena, och Nohiir det andra, på sin studentexamen, i Småland. Vid det tillfället berättar hon för gästerna och för Gustaf, att hon har hittat sitt hemland, sin hemby, och sin mor. Resan till Nepal går via Schweiz, och pappan i Basel. Mötet dem emellan är en bekännelse och en uppgörelse, med mycket hårda slutord från Nohiir. Pappan hade träffat en sjuksköterska i Nepal, och Nohiir var deras kärleksbarn. Hon fortsätter till Kathmandu, Nepal, och återförenas med modern, Sunita, och mormodern, hon som strödde sand i flickans hår, innan fadern tagit henne med sig till Basel. Jakten på hennes guldarmband söker sig till bergsbyn väster om Kathmandu, där nu Nohiir nyss välkomnat pappa Gustaf. Böckernas onda nemesis, Friede Hense, följer Gustaf och Nohiir, från den första bokens våldsamma landsvägsrån, för att stjäla Gustafs kurirpost, till andra bokens slutkapitel, då hans uppdrag är att ta guldarmbandet,