Offentlig skrift om det hemliga : raison détat, SOU och varulven

Hur kommer det sig att bevarandet av den politiska öppenheten tycks kräva alltmer sekretess och undantagstillstånd? Idéhistorikern Maria Johansen undersöker Statens Offentliga Utredningar om svensk säkerhetstjänst under 1900-talets sista decennier och visar att det inte är en slump att före [...]
Visa längre beskrivning

Hur kommer det sig att bevarandet av den politiska öppenheten tycks kräva alltmer sekretess och undantagstillstånd? Idéhistorikern Maria Johansen undersöker Statens Offentliga Utredningar om svensk säkerhetstjänst under 1900-talets sista decennier och visar att det inte är en slump att föreställningar om rikets säkerhet ger upphov till den omöjliga genren Statens Offentliga Hemliga Utredningar (SO(H)U).

När hemlig verksamhet skall garantera det öppna samhället skapas en paradoxal politik. Bortom demokratisk insyn och kontroll, fast likväl i demokratins och frihetens namn, bedrivs verksamheter som följer statsförnuftets logik. Men vari består detta förnuft som sägs representera statens, det vill säga alla medborgares intressen? Historien visar att varje universellt förnuft inbegriper en rad motstridiga positioner.

Med hjälp av Hobbes Leviathan och Agambens varulv ger Johansen en både samtida och historisk analys av spänningarna mellan hemligt och offentligt, övervakning och straff, lag och undantag i modern politik.

"Det är på många sätt en lärorik sak. Johansen behandlar först synen på hemligheter under tidigare epoker, och vi får smaka på Machiavelli, Hobbes och Hegel för att sedan gå vidare till svensk efterkrigstida övervakningsverksamhet så som den framträder i offentliga utredningar. Färden genom hemlighetens historia är ofta stimulerande, till och med spännande." (Johan Tralau, SvD)

Maria Johansen arbetar som lektor och forskare vid Institutionen för idéhistoria och vetenskapsteori vid Göteborgs universitet.