Stockholm global stad

Globalisering är ett begrepp som bitit sig fast. Orsakerna är
många. Stockholm har pekats ut som en av de 40 viktigaste
"noderna" i globaliseringen. Storföretagen rör sig allt friare
över nationsgränserna. Stadskärnorna blir mer och mer
homogena med en cyklande, lattedrickande me [...]
Visa längre beskrivning

Globalisering är ett begrepp som bitit sig fast. Orsakerna är
många. Stockholm har pekats ut som en av de 40 viktigaste
"noderna" i globaliseringen. Storföretagen rör sig allt friare
över nationsgränserna. Stadskärnorna blir mer och mer
homogena med en cyklande, lattedrickande medelklass som
starkt påverkar utvecklingen, handlande på Bondens Marknad.
De sociala medierna utvecklas lavinartat och har stor
betydelse här, liksom för demokratirörelsen i Nordafrika
och Mellanöstern, i Kina och Ryssland.

I de globaliserade konflikternas spår har stora folkgrupper
tvingats på flykt för sin överlevnad, andra har emigrerat
för att skaffa sig bättre levnadsvillkor och/eller för att deras
kunskap efterfrågas i deras nya hemland. Turismen står i
dag för 5 % av den globala ekonomin och fortsätter växa
med städerna som främsta mål, vilket redan märks i Stockholm.
Samtidigt demonstrerar jordens stigande temperatur
hur miljöfrågorna globaliserats, miljöpåverkan kan inte
längre bara betraktas som något privat eller lokalt, den får
konsekvenser världen runt.

S:t Eriks årsbok vill belysa hur Stockholm tar sig an och
formas av globaliseringen, men blickar också tillbaka på den
"förglobaliserade" tiden. Redan innan staden grundats hade
vikingarna rest sina runstenar över dem "som gav föda åt
örnarna". Att det var behovet av en exporthamn för Bergslagens
koppar och järnmalm som lade grunden för stadens
uppkomst och utveckling är väl känt, men vilken roll hade
egentligen Lübeck och hansan?

Har historieskrivningen varit alltför nationellt begränsad?
Under 1600-talet blev Stockholm en "nod" i ett större
europeiskt maktspel och med Ostindiska kompaniet nådde
handeln Kina. Den stora betydelse olika invandrade grupper
haft, som tyskar och holländare, finns anledning att
framhålla när rädslan för förändringar och det främmande
griper kring sig.

Utformningen av stadens gator och byggnader har till stor del
inspirerats och inte sällan ritats av internationella arkitekter.
Då och då har det ändå förekommit konflikter mellan vad som
uppfattats som nationell identitet och utländskt inflytande.
Vad betydde arkitektstudenternas långa studieresor som ibland
sträckte sig bortom Europas gränser? Nationalromantik eller
International style? Problematiken är gammal, men varje tid
kräver sitt svar.