Vi kan inte ha det så här : litteratur och politik 2001-2012

I Vi kan inte ha det så här har Göran Greider en av

våra mest vitala och stridbara samhällsdebattörer

och författare samlat essäer, reportage och kritik från de senaste tio åren.

"De senaste tio åren, sedan 11 september-attentatet 2001, har det gått en [...]
Visa längre beskrivning

I Vi kan inte ha det så här har Göran Greider en av

våra mest vitala och stridbara samhällsdebattörer

och författare samlat essäer, reportage och kritik från de senaste tio åren.

"De senaste tio åren, sedan 11 september-attentatet 2001, har det gått en konservativ våg rakt genom det allt mer tydliga nyliberala landskapet i västvärlden. Det har gjort radikalerna mer ensamma, eliterna i näringsliv och politik alltmer självgoda. När jag under våren 2012 valde ut texterna till den nu föreliggande klippboken, hämtade från mitt artikelskrivande de senaste tio åren, slog det mig att jag skrivit dem under en period som egentligen liknar ett slags krigstid: Terrordåd, krig, inskränkningar av medborgerliga fri och rättigheter, våldsamt tilltagande medialisering.

Min tanke var att samla ihop essäer och artiklar där litteraturen står i centrum och det har jag gjort. Men texterna gränsar hela tiden till samhällsdebatt, vare sig jag skriver om August Strindberg eller trädgårdsodling, Kerstin Ekman eller silvergruvor, nyutkomna romaner, sciencefictionserier i teve eller Breiviks militanta konser­vatism.

För mig har skrivandet, nästan vilken sorts skri-

vande det än rör sig om fackböcker, dikter, essäer, recensioner, ledare, dagbok alltid varit något lek-

fullt. Jag ler när jag skriver. Litet av den lyckliga känslan hoppas jag når läsaren av denna samling texter."

Göran Greider i förordet

SEGWAY TO HEAVEN

Vad är det för fel på människorna på solsidan?

Varför är det så tyst i de här kvarteren?

Kameror övervakar det stora huset med sjöutsikt

och jag vet: Jag har kommit till en problemförort.

I varje samhälle är det de rika och välbeställda

som är den största problemgruppen.

Men det är allvar nu: Vi kan inte ha det så här.

Vi kan inte ha så många rika samlade på ett ställe

för då vet vi att fattiga samlas på ett annat ställe.

Den stora båten ligger översnöad på tomten.

De ville nog ge sig av men de kom aldrig någonstans.