Brev från min trädgård

Inspirerande, vackert och vemodigt från en av vår tids största

landskapsarkitekter

Brev från min trädgård är en bok om en trädgård som inte liknar någon annan trädgårdsbok.

I femtiofyra brev till släkt, vänner, själsfränder och potentater i när och

fjärran - såväl i rum som i tid - berättar Sven-Ingvar Andersson, en av vår tids stora

trädgårds- och landskapsarkitekter, om sin trädgård Marnas och vad andras verk och

tankar har betytt för den. För Agatha Christie förklarar han vad en bra trädgård och

en bra deckare har gemensamt: de många villospåren. Kung Bore får veta en del om de

olyckor som han ställt till med. Åt barnbarnet Victor anförtror han sina framtidsplaner

för den trädhydda som de har byggt gemensamt. Till Albrecht Dürer skriver han om

aklejor och till Le Corbusier om cementgolvet vid sin utomhusduschplats.

Det är spirituellt, roligt och djupt allvarligt. För Sven-Ingvar Andersson var trädgården

ingen hobby utan en plats där erfarenheter, kunnande, poesi, drömmar och

verklighet möttes. Han avled i juli 2007, 79 år gammal. Innan dess hade han hunnit bli

färdig med sin bok.

Brev från min trädgård är illustrerad med Sven-Ingvar Anderssons egna fotografier

och teckningar.

"Jag har hört att man kan dö av att dricka ett glas vatten, som det har stått en bukettt

snödroppar i. Stämmer det? Man kunde ju provsmaka, men jag vill inte riskera att få en

erfarenhet som gör alla andra erfarenheter oanvändbara. (...) Snödropparna på Marnas

kommer lite varstans. Kan det vara sorkarna som släpar runt med lökarna men finner

dem för beska att äta? Får de kanske lite frön med sig också? Snödropparna kommer

alltså lite varstans men finner sig tillrätta på bestämda platser, framför allt i närheten av

ligusterhäckarna. Där känner de sig trygga."

(Sven-Ingvar Andersson skriver till journalisten Lotte Möller)